•  

      Certifierade kurser sedan 1998

    skridskor
  •  

      Certifierade kurser sedan 1998

    skridskor
  •  

      Certifierade kurser sedan 1998

    skridskor
  •  

      Certifierade kurser sedan 1998

    skridskor
  •  

      Certifierade kurser sedan 1998

    skridskor
  •  

      Certifierade kurser sedan 1998

    skridskor
  •  

      Certifierade kurser sedan 1998

    skridskor
  •  

      Certifierade kurser sedan 1998

    skridskor
  •  

      Certifierade kurser sedan 1998

    skridskor
  •  

      Certifierade kurser sedan 1998

    skridskor
  •  

      Certifierade kurser sedan 1998

    skridskor
  •  

      Certifierade kurser sedan 1998

    skridskor
  •  

      Certifierade kurser sedan 1998

    skridskor

2021-11-22 | Håll dig levande i vinter!

Håll dig levande i vinter!

Visste du att det i Sverige dör i snitt ca 10 personer per år i isolyckor, varav ungefär hälften på skridskor?

Under de senaste fem åren är det som mest 20 personer 2016 och som minst 4 personer 2015 som omkommit i isolyckor. Fördelningen män kvinnor är ungefär densamma år till år 80/20, vilket enligt SLRS kan förklaras med riskbenägenhet och val av fritidsaktiviteter. Nu är kylan här och med den är de flesta av oss skridskoåkare snart ute på isarna. Under förra säsongen kom väldigt många rapporter om plurrningar och incidenter.

Jag tänker såhär… En plurrning behöver ju inte nädvändigtvis innebära stor fara för den plurrade. Med KUS behöver en plurrning inte vara mer än ett ofrivilligt och lite omständigt bad.

KUS = KUNSKAP UTRUSTNING SÄLLSKAP
Men tyvärr möter jag alldeles för många åkare som saknat någon eller alla delar av KUS ute på isen. Och då kan en plurrning mycket väl utvecklas till en fatal olycka. Mitt intryck av förra säsongen är därför lite delad. Samtidigt som det är oerhört roligt med alla entusiastiska nya åkare så är jag aningen oroad över att exempelvis ha mött; oräkneliga mängder ensamåkare, nybörjare på havsis endast i sällskap av andra nybörjare, skridskoåkare i skjorts och bar överkropp, småbarnsfamiljer på tunn is med barn i bärstol på ryggen utan flythjälp... Listan kan göras lång. Så en dag när jag och min son @leongyllenpalm va ute på en inte allt för inspirerande is så passade vi på att filma lite enkla säkerhetstips. Väldigt spontant och enkelt så ha överseende med kvaliteen. Men förhoppningsvis lär sig någon något.

Nu publicerar vi dom i repris på temat ”Håll dig levande i vinter”. 1. KUS och statistik 2. Isdubbar, visselpipa, kastlina 3. Skridskoryggsäcken 4. Vad har vi i vår packning? 5. Ta dig upp ur en isvak

ISDUBBAR KASTLINA VISSELPIPA
Först ut av våra korta videoinstruktioner kring issäkerhet va den här filmsnutten om isdubbar, visselpipa och kastlina.

ISDUBBARNA
Dubbarna är ett absolut måste för alla typ av isaktiviteter, är ditt fäste på hal is. Öva med dom precis som på filmen - med samma vantar som du har när du åker skridskor. Du ska både kunna utlösa dom, använda dom och återställa dom med handskarna på.

VISSELPIPAN
Visselpipan är din bästa chans att påkalla uppmärksamhet om du har gått igenom isen och behöver hjälp. Det är i första hand dina åkkamrater och andra i er omedelbara närhet som är din räddning om du inte klarar av att ta dig upp ur vaken på egen hand. Välj en visselpipa i plast och välj en utan kula. Kulan kan mycket väl ha frusit fast när du behöver den som mest.

KASTLINAN
Kastlinan är din förlängda arm - upp till dina vänner när du själv har gått igenom isen eller ut till någon när någon annan har gått igenom isen.

10 krav du ska ställa på din lina!

Den ska vara...
1. enkel att få fram även när du ligger i vattnet.
2. sammankopplad med midje- och grenremmen på din ryggsäck.
3. minst 20 meter lång.
4. tillräckligt tung för att kunna kastas långt med precision.
5. i ett flytande material.
6. kraftig nog att dra upp en fullvuxen blöt person med packning ur en vak.
7. försedd med karbinhake för skarvning av flera linor eller för att koppla in en lina som kastats till dig om du ligger i en vak.
8. vara paketerad i en påse så att den skyddas mot UV-strålar.
9. vara i en klar tydlig färg.
10. ha en brodd som du kan stå på för att få fäste i isen om du kastar din lina till någon som ligger i en vak. Utan den kommer du halka runt utan att gäfå fäste på isen. (Det är den runda metallringen på hansalinan)

SKRIDSKORYGGSÄCKEN
Skridskoryggsäckens är din flythjälp. Du behöver inte så mycket flytkraft som man kan tro. 20-30 Newton räcker för en fullvuxen person. Det motsvarar en till två luftfyllda pet-flaskor. En flytväst med flytkraft på 50 Newton ger alltså god marginal men då vi åker skridskor är en flytväst tämligen opraktisk.

Dessutom vill vi ha ut mer av vår ryggsäck än bara flytkraft - som packutrymme för; extra kläder, matsäck, reservdelar, första förband etc. Därför använder vi ryggsäckens och dess innehålls volym för att skapa flytkraft. Packa ditt extra ombyte och din förstärkningsjacka för raster i vattentäta packsäckar på 5-7 liter. Då kommer du få flytkraft nog. Ryggsäcken i sin helhet bör ha en volym på ca 25-40 liter. Absolut inte större. Och den behöver ha en grenrem så att den inte åker upp över huvudet om du hamnar i vattnet. Där gör den ingen nytta utan tenderar istället att trycka ner dig i vattnet.

Att använda ryggsäcken som flythjälp kommer dock med några problem jämfört med att använda en räddningsväst eller en flytväst för segling eller kajakpaddling. En räddningsväst ger lyftkraft framförallt på framsidan och ger dig ett flytläge där du ligger på rygg, en flytväst för paddling ger ett mer neutralt men lägre flytläge medan en ryggsäck tenderar att ,på fritt vatten, ge dig ett flytläge på mage. Det fungerar bra om du har en stabil iskant framför dig som du kan stödja dig på, men sämre på öppet vatten eller i ett område med mycket tunn is. Se därför till att flytta in de vattentäta packsäckarna nära ryggen i ryggsäcken och släpp ut något på grenremmarna, allt för att du ska få ett så bra flytläge som möjligt i vattnet. Så ta en sommardag och bada med skridskoutrustningen. Pröva dig fram med just din turpackade ryggsäck och hitta på så vis din optimala packning med tanke på; flytläge, hur den känns vid åkning och vad du vill ha med dig på turen.

 

PACKLISTA
Den fjärde delen av vår mini- säkerhetskurs för skridskoåkare avhandlar innehållet i vår packning. Vad tar vi med oss ut på en skridskotur? Din ryggsäck på 25-40 liter får gärna vara vattentät. Men utgå ändå inte ifrån att den är det. Packa därför i vattentäta packsäckar så att du är säker på stt extrakläderna är torra när du behöver dom.

Som alla har i sin packning...

  • (personlig för samtliga i gruppen)
  • Skridskoutrustning; kängor, skridskor, isdubbar, visselpipa, kastlina, ispikar, knäskydd, hjälm och ryggsäck med grenrem.
  • Vattentätt extra ombyte. Med extra ombyte menar vi rubbet; strumpor, underkläder, underställ, byxor, tröja, vantar, mössa och även jacka. Möjligen kan du skippa extra skaljacka om den du åker i inte drar åt sig massa vatten om den blir blöt.
  • Liten friluftshandduk för att snabbt bli torr efter ett bad.
  • Några stora kraftiga fryspåsar som fuktspärr för fötterna. Dras över sockorna innan fötterna sätts i de blöta kängorna efter ett bad.
  • Förstärkningsjacka typ varm dunjacka till raster - även den vattentätt packad.
  • Litet sittunderlag för rasten, men också för att stå på vid omklädning efter ett bad.
  • Termos med varm dryck.
  • Liten vätskeflaska med dryck. Gärna typ Nalgene. Kan också fyllas med varm dryck och placeras innanför kläderna för att tillföra värme om någon blivit nedkyld.
  • Matsäck, även den vattentätt packad.
  • Karta över åkområdet och kompass (lämplig placering i benficka)
  • Telefon i vattentätt fodral (lämplig placering i bröstficka)
  • Pannlampa. Turen kan mycket väl dra ut på tiden på grund av ofrivilliga bad, oväntade isrännor, svårpasserade råkar eller dålig iskvalitet. Särskilt tidigt på säsongen då dagarna är korta bör en pannlampa därför finnss med i packningen.
  • Toalettartiklar och personlig medicin.

Som åtminstone en person i gruppen har i sin packning...

  • Första förband som utöver normalt innehåll är anpassat efter de vanligaste skadorna på skridskor såsom; skärskador, stukningar, ben och armbrott, nedkylning...
  • Vindsäck, tarp eller survivalbag - En vindsäck blir snabbt till ett omklädningsrum vid ett bad, men också ett ovärderligt skydd i många situationer som vid fikarasten, som nödbivack eller för att packetera en svårt nedkyld person inför sjuktransport. Om inte vindsäck finns så ta med en survivalbag eller åtminstone en tarp. Med en tarp kan du enkelt skapa regn eller vindskydd för hela gruppen. Mycket uppskattat och tar inte mycket plats.
  • Bryne - Skridskoisen är inte alltid ren. Särskilt inte blåsiga vintrar, nära vägbanor, under broar... och en skridsko som kör på en liten sten kan få en grad i slipningen och därigenom bli väldigt svåråkt och förstöra turen. Ta därför med ett litet fickbryne för att kunna slipa ner grader.
  • Lagningskit - Bryne (se ovan), Multitool (som klarar de olika skruvar och muttrar du har på din utrustning), bultar och muttrar till skridskor, ståltråd och nån extra rem, silvertejp (lägg ett antal lager högt upp runt din ispik så finns det alltid med).
  • Eventuellt en reservskridsko.

PLURRNING
Åker du mycket skridskor på naturis så kommer du med stor säkerhet förr eller senare plurra. Så vad gör du om du går igenom isen?

  1. Först och främst ta det lugnt. Görsök så fort som möjligt återfå normal andning. Ett sätt att göra det är att prata.
  2. Vänd dig tillbaka mot den is som du kom ifrån. Den vet du att den bar din kroppsvikt.
  3. Påkalla uppmärksamhet! Om ingen ser dig så vissla i din visselpipa.
  4. Samla ihop lös utrustning och lägg upp på isen framför dig. Vi vill inte havutrustning kvar i vaken när du tagit dig upp. Ligger ex en mössa kvar kan det senare på dagen föranleda en räddningsinsats för en förmodad drunkningsolycka.
  5. Med stabil iskant så prioritera att komma upp på isen med hjälp av isdubbarna. Är isen tunn och du tror att den kommer brista när du försöker ta dig upp, prioritera att först kasta din kastlina upp till dina åkkamrater som står på säker is. (Vi utgår från detta scenario i videon)
  6. Ta fram kastlinan, lägg dig lite på sidan och kasta den med ett pendlande överarmskast till dina kamrater.
  7. Slå fast isdubbarna nära iskanten. Jobba med böjda armar med händerna nära iskanten. Häv dig upp över iskanten. Nu har du fått en vertikal rörelse och förhoppningsvis höll iskanten. Försök få upp dina ben högt i vattnet.
  8. Nu kan dina kamrater på isen dra i kastlinan. Drar de för tidigt så drar de snarare fast dig mot iskanten än upp dig på isen.
  9. Väl uppe på isen kan du flytta händerna längre framför dig för att jobba dig bort mot säker is.

Så här tar ni hand om en plurrad kamrat som nu är bölöt och behöver hjälp med ombyte...

  1. En kamrat samlar upp kastlinan i famnenen. Tillsammans åker ni till en plats för ombyte.
  2. Är det soligt och vindstilla är ombytet oftast behaglig. Blåser det och är kallt är det viktigt att byta om snabbt och i vindskydd.
  3. En kamrat tar fram sittunderlag att stå på vid ombyte och vindsäck för vindskydd.
  4. En kamrat packar upp dina extrakläder och handduk, tar emot, vrider ur och packar ner blöta kläder.
  5. Du byter om till torrt. Kängorna är blöta så trä fryspåsar över sockorna som fuktspärr.
  6. Torr och påklädd! Dina kamrater har packat din ryggsäck och serverar varm dryck.
  7. Fortsätt att njuta av turen

OBS
Tänk på att för varje bad minskas antalet torra ombyten och därigenom säkerhetsmarginalerna i gruppen! Det finns så mycket mer att säga om plurrning att jag för detaljer gärna hänvisar till den utmärkta referensboken för skridskoåkare ”Stora boken om långfärdsskridsko”

Skridskohälsningar Staffan

KURSDATUM 2022
15 januari Nybörjarkurs
16 januari Nybörjarkurs
5 februari Nybörjarkurs
6 februari Fortsättningskurs
12-13 februari Intensivkurs