Certifierade kurser sedan 1998
Visste du att det i Sverige dör i snitt ca 10 personer per år i isolyckor, varav ungefär hälften på skridskor?
Under de senaste fem åren är det som mest 20 personer 2016 och som minst 4 personer 2015 som omkommit i isolyckor. Fördelningen män kvinnor är ungefär densamma år till år 80/20, vilket enligt SLRS kan förklaras med riskbenägenhet och val av fritidsaktiviteter. Nu är kylan här och med den är de flesta av oss skridskoåkare snart ute på isarna. Under förra säsongen kom väldigt många rapporter om plurrningar och incidenter.
Jag tänker såhär… En plurrning behöver ju inte nädvändigtvis innebära stor fara för den plurrade. Med KUS behöver en plurrning inte vara mer än ett ofrivilligt och lite omständigt bad.
KUS = KUNSKAP UTRUSTNING SÄLLSKAP
Men tyvärr möter jag alldeles för många åkare som saknat någon eller alla delar av KUS ute på isen. Och då kan en plurrning mycket väl utvecklas till en fatal olycka. Mitt intryck av förra säsongen är därför lite delad. Samtidigt som det är oerhört roligt med alla entusiastiska nya åkare så är jag aningen oroad över att exempelvis ha mött; oräkneliga mängder ensamåkare, nybörjare på havsis endast i sällskap av andra nybörjare, skridskoåkare i skjorts och bar överkropp, småbarnsfamiljer på tunn is med barn i bärstol på ryggen utan flythjälp... Listan kan göras lång. Så en dag när jag och min son @leongyllenpalm va ute på en inte allt för inspirerande is så passade vi på att filma lite enkla säkerhetstips. Väldigt spontant och enkelt så ha överseende med kvaliteen. Men förhoppningsvis lär sig någon något.
Nu publicerar vi dom i repris på temat ”Håll dig levande i vinter”. 1. KUS och statistik 2. Isdubbar, visselpipa, kastlina 3. Skridskoryggsäcken 4. Vad har vi i vår packning? 5. Ta dig upp ur en isvak
ISDUBBAR KASTLINA VISSELPIPA
Först ut av våra korta videoinstruktioner kring issäkerhet va den här filmsnutten om isdubbar, visselpipa och kastlina.
ISDUBBARNA
Dubbarna är ett absolut måste för alla typ av isaktiviteter, är ditt fäste på hal is. Öva med dom precis som på filmen - med samma vantar som du har när du åker skridskor. Du ska både kunna utlösa dom, använda dom och återställa dom med handskarna på.
VISSELPIPAN
Visselpipan är din bästa chans att påkalla uppmärksamhet om du har gått igenom isen och behöver hjälp. Det är i första hand dina åkkamrater och andra i er omedelbara närhet som är din räddning om du inte klarar av att ta dig upp ur vaken på egen hand. Välj en visselpipa i plast och välj en utan kula. Kulan kan mycket väl ha frusit fast när du behöver den som mest.
KASTLINAN
Kastlinan är din förlängda arm - upp till dina vänner när du själv har gått igenom isen eller ut till någon när någon annan har gått igenom isen.
10 krav du ska ställa på din lina!
Den ska vara...
1. enkel att få fram även när du ligger i vattnet.
2. sammankopplad med midje- och grenremmen på din ryggsäck.
3. minst 20 meter lång.
4. tillräckligt tung för att kunna kastas långt med precision.
5. i ett flytande material.
6. kraftig nog att dra upp en fullvuxen blöt person med packning ur en vak.
7. försedd med karbinhake för skarvning av flera linor eller för att koppla in en lina som kastats till dig om du ligger i en vak.
8. vara paketerad i en påse så att den skyddas mot UV-strålar.
9. vara i en klar tydlig färg.
10. ha en brodd som du kan stå på för att få fäste i isen om du kastar din lina till någon som ligger i en vak. Utan den kommer du halka runt utan att gäfå fäste på isen. (Det är den runda metallringen på hansalinan)
SKRIDSKORYGGSÄCKEN
Skridskoryggsäckens är din flythjälp. Du behöver inte så mycket flytkraft som man kan tro. 20-30 Newton räcker för en fullvuxen person. Det motsvarar en till två luftfyllda pet-flaskor. En flytväst med flytkraft på 50 Newton ger alltså god marginal men då vi åker skridskor är en flytväst tämligen opraktisk.
Dessutom vill vi ha ut mer av vår ryggsäck än bara flytkraft - som packutrymme för; extra kläder, matsäck, reservdelar, första förband etc. Därför använder vi ryggsäckens och dess innehålls volym för att skapa flytkraft. Packa ditt extra ombyte och din förstärkningsjacka för raster i vattentäta packsäckar på 5-7 liter. Då kommer du få flytkraft nog. Ryggsäcken i sin helhet bör ha en volym på ca 25-40 liter. Absolut inte större. Och den behöver ha en grenrem så att den inte åker upp över huvudet om du hamnar i vattnet. Där gör den ingen nytta utan tenderar istället att trycka ner dig i vattnet.
Att använda ryggsäcken som flythjälp kommer dock med några problem jämfört med att använda en räddningsväst eller en flytväst för segling eller kajakpaddling. En räddningsväst ger lyftkraft framförallt på framsidan och ger dig ett flytläge där du ligger på rygg, en flytväst för paddling ger ett mer neutralt men lägre flytläge medan en ryggsäck tenderar att ,på fritt vatten, ge dig ett flytläge på mage. Det fungerar bra om du har en stabil iskant framför dig som du kan stödja dig på, men sämre på öppet vatten eller i ett område med mycket tunn is. Se därför till att flytta in de vattentäta packsäckarna nära ryggen i ryggsäcken och släpp ut något på grenremmarna, allt för att du ska få ett så bra flytläge som möjligt i vattnet. Så ta en sommardag och bada med skridskoutrustningen. Pröva dig fram med just din turpackade ryggsäck och hitta på så vis din optimala packning med tanke på; flytläge, hur den känns vid åkning och vad du vill ha med dig på turen.
PACKLISTA
Den fjärde delen av vår mini- säkerhetskurs för skridskoåkare avhandlar innehållet i vår packning. Vad tar vi med oss ut på en skridskotur? Din ryggsäck på 25-40 liter får gärna vara vattentät. Men utgå ändå inte ifrån att den är det. Packa därför i vattentäta packsäckar så att du är säker på stt extrakläderna är torra när du behöver dom.
Som alla har i sin packning...
Som åtminstone en person i gruppen har i sin packning...
PLURRNING
Åker du mycket skridskor på naturis så kommer du med stor säkerhet förr eller senare plurra. Så vad gör du om du går igenom isen?
Så här tar ni hand om en plurrad kamrat som nu är bölöt och behöver hjälp med ombyte...
OBS
Tänk på att för varje bad minskas antalet torra ombyten och därigenom säkerhetsmarginalerna i gruppen! Det finns så mycket mer att säga om plurrning att jag för detaljer gärna hänvisar till den utmärkta referensboken för skridskoåkare ”Stora boken om långfärdsskridsko”
Skridskohälsningar Staffan
KURSDATUM 2022
15 januari Nybörjarkurs
16 januari Nybörjarkurs
5 februari Nybörjarkurs
6 februari Fortsättningskurs
12-13 februari Intensivkurs